Hållbar utveckling

En ljudfil

Jag vet att jag har en nyckelföreläsning där alla bara MÅSTE vara med. Är man inte med missar man den grundläggande förståelsen om vad social hållbar utveckling är. Och utan den blir det svårt att komma vidare.

Jag funderar på hur jag ska lösa det på bästa sätt. Jag har inte lust att göra flera privata föreläsningar. Krasst räknat vet jag att få kommer att läsa igenom ett föreläsningsmanus om jag skulle lägga upp det på Google Drive. Tiden är knapp och jag inser att jag inte kommer att hinna spela in en flipp. Därför bestämmer mig för att spela in en ljudfil på mobilen. Jag sparar ljudfilen i Google Drive, som jag sedan delar med deltagarna via Teacher Dashboard.
Jag känner mig riktigt nöjd över detta beslut. Framför allt blev jag mindre stressad över att alla inte var med. I efterhand har jag fått veta att flera dessutom har gått tillbaka till ljudfilen för att uppdatera sig.

 

Quizz i Google-formulär

Vad är utveckling? Det är vårt nästa arbetsområde. Jag introducerar med en quizz som jag har gjort i ordning i ett Google-formulär. Frågorna handlar om allt från skolgång, mobilabonnemang, barnadödlighet, vaccination, analfabetism och medellivslängd till fattigdom. Tanken är att pejla klassens attityd till utvecklingen i världen. Världen är helt enkelt bättre än vi tror. Genom att svaren sammanställs snabbt blir det ett bra underlag för vidare diskussion i klassrummet.  Var kommer våra attityder om världen  ifrån? Vad får våra attityder för konsekvenser? Vad kan få oss att ändra attityd och uppfattning?

Efter den här grunden fortsätter vi med att jobba en del kring social utveckling – och hur den mäts. Jag låter dem även arbeta med FN:s milleniemål. Efter att vi har gått igenom allt detta får de skriva egna betraktelser över detta i Google Drive. Den här gången får de även tänka med en bild i sin betraktelse. Bilden ska illustrera social utveckling. De ska noga tänka över plats och människor som ska vara med. Bilderna lägger de upp på klassens grupp på Google+, så att alla kan se.

Den här gången låter jag dem redovisa för grupper om fyra. De får visa bilden på sina skärmar och berätta om den betraktelse de har skrivit.  Efter detta får de även skriva en reflektion i loggboken som jag kommenterar.

 

Länksamling i Diigo

Vi ska ta oss an GMO-debatten. Vi har på tidigare lektioner pratat om evolution och arvsanlag, ekosystem och biologisk mångfald och nu senast den ”vanliga” växt- och djurförädling som människan ägnat sig åt ända sedan vi slutade vara jägare och samlare och istället bli bofasta. Tanken är att de nu ska få fördjupa sig i GMO-frågan för att senare kunna debattera och argumentera för olika ståndpunkter i ämnet. Efter en inledande introduktion och diskussion kring den grundläggande vetenskapen bakom genmodifiering så får alla denna gång ta fram sina Chromebooks och logga in på Diigo. Där har klassen en egen grupp så att vi kan dela länkar och kommentarer med varandra.

Jag har förberett med att lägga upp en samling länkar på ämnet som representerar olika infallsvinklar och ståndpunkter i frågan. Jag har också själv gjort några understrykningar på sidorna med ”gulpennan”, vilket gör att dessa textavsnitt syns direkt i anknytning till länken inne i Diigo. Jag har även lagt till några post-it på sidorna med kommentarer och frågeställningar som kan vägleda eleverna i deras analys av informationen som de hittar. Allt material hittar de översiktligt ifrån Diigo och kan där börja sitt kunskapssökande. När de klickar på en länk så öppnas sidan upp som vanligt, men de får då också upp de anteckningar och/eller markeringar som  jag eller någon klasskamrat har gjort på sidan. De kan på så sätt ta del av varandras tankar kring materialet de undersöker. Hittar de nya bra webbsidor så kan de enkelt lägga till dessa till det gemensamma länkbiblioteket i Diigo så att alla får tillgång till det.

Efter två veckors kunskapssökande förväntas deltagarna vara så inlästa på frågan så att de kan argumentera både för och emot GMO. De delas in i små grupper och får en lektion på sig att inom gruppen sammanställa sina argument och göra sig redo för debatten nästa lektion. Först vid början av nästa lektion lottas det ut vilka grupper som representerar motståndarna och vilka som ska agera förespråkare och sen tar debatten vid! De vet alltså inte i förväg vilken sida de ska representera och de behöver därför vara inlästa och förberedda för båda sidorna. Detta tvingar dem att gå utanför sitt eget ”så här tycker minsann jag” och sätta sig in i andras argumentation. Jag tror att det här upplägget hjälper dem att få en större förståelse och en djupare insikt i frågans olika dilemman.

Efter debattdagen så har de förmodligen fått ännu mer input i frågan för att själv kunna ta ställning. De får då sammanfatta temat med att skriva en argumenterande text där de själva tar ställning antingen för eller emot GMO och underbygger sitt resonemang med både vetenskapliga och etiska/moraliska argument.